måndag 12 augusti 2013

Nervositet och förväntningar inför nästa vecka

Jag drabbades plötsligt av en tendens till prestationsångest inför kommande vecka. Att marknadsföra Norrbotten och mig själv bland hundratals andra personer från världens alla hörn som brinner lika starkt för just sin region kändes plötsligt tufft. Inte för att det är någon tävling. Men det är ju här det på något sätt kan börja, det som jag så länge jobbat för – att få vara med och utveckla Norrbotten och visa hur mycket jag vill fortsätta engagera mig i detta. Men vart ska jag börja och när? 

Jag menar, hur ska jag hinna förklara att de norrländska fjällen är den vackraste kontorsplatsen som de kan tänka sig under de 30 sekunderna vi delar hissen upp till våra hotellrum efter att vi checkat in? Och kommer jag hinna flika in att ingenting slår en lunchrast på skidor i strålande sol i orörd snö innan de stängt in sig på sina rum för att byta om för middagen? Ska jag berätta om hur mycket jag inspireras av alla de människor i glesbygden som bryter fördomarna om att man måste bo i storstaden för att lyckas, före eller efter kaffet? Hur ska jag överhuvudtaget hinna prata med alla?! Kanske måste jag bära en gatupratare som tydligt visar alla fördelar med Norrbotten för att så många som möjligt ska få ta del av det?

Och apropå saker att bära, kan min kärlek för enkelheten här uppe som jag hela tiden berättar om bli trovärdigt när jag sitter uppklädd till tårna och skålar i ett champagneglas på minglet efter middagen? Eller måste jag ha flanellskjorta och näbbstövlar för att göra full övertygelse? Krävs det till och med en Ettan lös? Jag som inte ens snusar...

Och hur sjutton gör jag det här till mer än bara en rolig upplevelse - vad kan jag göra för att hålla intresset utåt vid liv även när eventet är över? Jag vill vara ambassadör för Norrbotten vareviga dag året runt. Jag vill åka världen runt och sälja in vårt vackra landskap och eldsjälarna som bor här. Och jag vill åka hem till varje eldsjäl och hjälpa till – eller iallafall bara ta en kaffe och höra hur det går. Så att de känner sig delaktiga och värdefulla. Jag vill vara med och påverka så att varenda kotte i Norrbotten ska få göra det han/hon brinner för och dessutom klara sig ekonomiskt utan problem. Och på något sätt ska jag det, snart. Så fort nervositeten lagt sig. Så det så.

/En smått nervös Emma

Fotograf: Mi Von Ahn

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar